Beatles oyf Jiddisch!

Titta - till och med Beatles kunde jiddisch :)


S’iz geven a shvere togedike nakht




Här är texten så att ni kan sjunga med:
 

 

S’iz geven a shvere togedike nakht
Ikh hob gearbet vie a hunt
S’iz geven a shvere togedike nakht
Ikh darf shoyn shlofn gants gezunt

Ikh kum aheym tsu dir
Dos vos du tust far mir
you know I feel all right

Du veyst ikh arbet ale tog
tsu makhn gelt tsu koyfn tshatshkes
S’iz a mekhaye ven ikh her
du bist mayn ein un eintsike tsatske

 

Ikh kum aheym tsu dir
Dos vos du tust far mir
you know I feel all right

In der heym ales ding s’iz azoy fayn
In der heym lebedik freylech zayn


S’iz geven a shvere togedike nakht
Ikh hob gearbet vi a hunt

S'iz geven a shvere togedike nakht

Ikh darf shoyn shlofn gants gezunt

 

Ikh kum aheym tsu dir
Dos vos du tust far mir
you know I feel all right

Shpil!

 

Ikh kum aheym tsu dir
Dos vos du tust far mir
you know I feel all right

In der heym ales ding s’iz azoy fayn
In der heym lebedik freylech zayn

 

Oy vey!


S’iz geven a shvere togedike nakht
Ikh hob gearbet vie a hunt
S’iz geven a shvere togedike nakht
Ikh darf shoyn shlofn gants gezunt


Ikh kum aheym tsu dir
Dos vos du tust far mir
you know I feel all right


you know I feel all right

 

du veyst ikh feel all right...

 

 


Vi tackar GerryTenney och California Klezmer för tolkning och översättning.



Postat av: Linda Gordon och Ida Olniansky

Ordspråket

Mit lign kumt men vayt, ober nit tsurik.

Med lögn kommer man långt, men inte åter.

Nu byter vi till YIVO:s transkriberingsmodell

Efter att ha skrivit med svensk transkribering har vi nu kommit fram till att YIVO:s system har många fördelar och vi byter nu till detta system. Den främsta fördelen med att använda YIVO:s system är att det är en internationell modell som underlättar kommunikation över de nationella gränserna.

I korthet betyder detta byte att det vi tidigare transkriberat som ch, ei, ai, oi nu istället skrivs som kh, ey, ay och oy. Allt enligt YIVO:s standard som du hittar här!



Postat av: Linda Gordon och Ida Olniansky

Dagens ord!

Biograf  -   [Kino]   -   קינאָ


Vilt ir gein in kino? - Vill ni gå på bio?

Filmtips - "The Man Who Cried"



Jag vill tipsa om en tänkvärd film som jag såg härom helgen: The Man Who Cried (UK/Fr 2000) i regi av Sally Potter. Hon är en av mina favoritregisörer. Jag gillar henne eftersom jag tycker hon erbjuder film som väcker tankar och jag tycker mig därför ha glädje av filmen länge.

En av hennes mer kända produktioner är filmatiseringen av Virginia Wolfs Orlando med samma namn. Filmen, såsom boken, tematiserar könsmaktsstrukturer och diskuterar kvinnors frigörelse. Även i The Man Who Cried är makt ett viktigt tema men i lite andra former.

Filmen utspelar sig i ett Europa på tröskeln till andra världskriget och Potter belyser en väv av kulturella uttryck som skapar hierarkiska ordningar i kulturen. Språket är en av dessa kulturella markörer och vi möter Fegele, en jiddischtalande flicka som undkommer ett pogromhärjat Ryssland och hamnar i England. Där blir hon den engelsktalande Suzie och vi får genom henne en inblick i de sorteringsmekanismer som delar människor i det ena eller det andra.

Filmens trailer är dessvärre klippt på ett sådant sätt att filmen framstår som en traditionell kärlekshistoria som hotas av andra världskriget. Filmen behandlar på sätt och vis andra världskriget men gör problematiken mycket större. Genom karaktären Fegeles/Suzies upplevelser framträder maktsystem som förvisso förelåg tiden innan och under andra världskriget men filmen öppnar också upp för tolkningen att det på intet sätt bara hände där och då. Som åskådare kan man nästan inte undvika att inventera sig själv i förhållande till dessa system och vad kulturella markörer, såsom språk, spelar för olika roll...

Du kan läsa om filmen på dess officiella sida eller på IMDb och den finns både att hyra och att köpa. Och titta på trailern nedan - även om den enligt mig inte på långa vägar gör filmen rättvisa...






Postat av: Linda Gordon

Dagens ord!

Alfabet  -   [Alef-beis]   -   אלפֿ-בית


Kent ir der alef-beis?
- Kan ni (det hebreiska) alfabetet?

...att lära sig hebreiska bokstäver

Jag hade inte några förkunskaper när jag började läsa jiddisch hösten 2008. Jo, jag visste att man skrev med hebreiska bokstäver men jag visste inget om dessa bokstäver. Så småningom lärde jag mig att både känna igen deras utseende och ljud. Men något som jag länge tyckte var svårt var att minnas vilken ordning bokstäverna har i det hebreiska alfabetet. Det kan verka mindre viktigt men när man ska slå upp ett jiddisch-ord som man inte kan är det ett arbetsamt företag om man inte kan det hebreiska alfabetet...

Detta klipp har hjälpt både Ida och mig att lära oss de hebreiska bokstävernas ordning:



Nu är detta det hebreiska alfabetet på hebreiska och när man talar jiddisch uttalar man bokstäverna lite annorlunda än vad man gör i denna sång. Trots detta fungerar sången bra för att lära sig bokstävernas ordning så pass bra att man lättare kan slå i ordboken sedan! Möjligen funkar den lite för bra på mig för nuförtiden börjar jag sjunga den i tid och otid :)



Postat av: Linda Gordon

Tankar om transkribering och transnationalitet

All jiddisch skrivs inte med hebreiska bokstäver från höger till vänster. Det är vanligt med transkribering, dvs att man översätter de hebreiska bokstäverna till det alfabet man redan är bekant med. Miriam Weinstein, vars bok Yiddish A Nation of Words ingick i vår tentamen (se nedan), kallar detta för romanisering och tar ställning både för och emot. Hon menar att det är negativt att länken till hebreiskan bryts när bokstäverna byts ut men att det är positivt att språket och dess kulturella innehåll görs tillgängligt för fler. Jag vill lyfta fram en problematik som uppstår när jiddisch transkriberas och där med problematisera själva tillgängliggörandet en smula.

Målet med transkribering torde vara att återskapa de ljudvärden som originalbokstäverna signalerar. Konsekvensen av detta är att det uppstått nationella transkriberingstraditioner och därför stavas jiddisch på olika sätt när man använder latinska bokstäver. Här på bloggen transkriberar vi för närvarande enligt det svenska systemet som återfinns i vår första lärobok, Jiddisch 2000, och i den Jiddisch-svensk-jiddisch-ordbok som finns att tillgå.

Problemet, som jag ser det, ligger i att tillgängliggörandet genom transkribering är så att säga ett nationellt projekt - eller närmare bestämt ett antal olika nationella projekt... Både Jiddisch 2000 och Jiddisch-svensk-jiddisch-ordbok riktar sig givetvis till läsare som talar svenska och tillgängliggör jiddisch på bästa sätt för dem. Men att tillgängliggöra ett språk kan aldrig betyda att det bara ska 'gå in' utan det måste också betyda att det ska kunna 'komma ut'. Att använda jiddisch idag innebär ofta att man sträcker sig långt över nationella gränser och Internet har gjort detta möjligt genom exempelvis e-post. Då är det kanske inte så bra med olika transkriberingstraditioner som förr bildar barriärer än underlättar detta möte...

Om man lär sig det hebreiska alfabetet och kan använda det i datorn så är det ju förstås inga som helst problem ;)



Postat av: Linda Gordon

Dagens ord!

Bokstäver  -   [Oisies]   -   אותיות


Ich shraib mit jidishe oisies - Jag skriver med jiddisch-bokstäver

Jiddisch och datorer…

Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver och från höger till vänster. Detta ställer till lite problem för oss svenskspråkiga datoranvändare med annat alfabet som skrivs från andra hållet... Nu är inte jag super finurlig på datorer men efter att ha prövat mig fram kom jag fram till föjlande med Vista och Word 2007:

För att få datorn att skriva från höger till vänster med hebreiska bokstäver behöver man (1) lägga till hebreisk tangentbordslayout och (2) tillgängliggöra hebreiska som redigeringsspråk för att (3) kunna växla mellan svenska och jiddisch på datorn.

1. Gå in i kontrollpanelen:
a) klicka på nationella inställningar
b) välj fliken tangentbord och språk
c) tryck på knappen byt tangentbord
d) tryck på knappen lägg till... och välj språk i listan (hebreiska + tangentbordslayout + kryssa i den hebreiska du vill ha) och tryck OK

2. Öppna Word:
a) tryck på Office-knappen
b) tryck på knappen word-alternativ
c) välj vanliga alternativ och tryck på knappen språkinställningar
c) välj fliken redigeringsspråk och markera hebreiska (jiddisch finns men stöds bara delvis) i rutan tillgängliga redigeringsspråk och tryck på knappen lägg till

3. Tryck på SV (svenska nere till vänster i aktivitetsfältet (typ vid klockan) och välj HE (hebreiska). Det är här man ändrar mellan språken!

På det hebreiska tangentbordet finns exempelvis bara alef (א) och inte pasech alef (אַ) eller komets alef (אָ). De två senare går att fixa genom att:
a) skriva ett alef och
b) infoga symbol (det vill säga själva pasech- eller komets-tecknet)
Detta är dock tröttsamt att hålla på med i längden och jag rekomenderar att skapa kortkommandon om man ska skriva mycket.

Efter lite (eller ganska mycket) övning har jag lärt mig var de hebreiska bokstäverna sitter på tangentbordet. För att lära mig gjorde jag denna tabell:

q

w

e

r

t

y

u

i

o

p

å

¨

/

'

ק

ר

א

ט

ו

ן

ם

פ

]

[

 

 

kuf

reish

alef

tes

vov

l. nun

shl.mem

fei

 

 

a

s

d

f

g

h

j

k

l

ö

ä

ש

ד

ג

כ

ע

י

ח

ל

ך

ף

,

\

shin

daled

giml

chof

aien

jud

ches

lamed

l.chof

l.fei

 

 

z

x

c

v

b

n

m

,

.

-

 

\

ז

ס

ב

ה

נ

מ

צ

ת

ץ

.

 

 

zaien

samech

beis

hei

nun

mem

tzadik

sof

l.tzadik

 

 




Postat av: Linda Gordon

RSS 2.0