Brinnande ljus - Bella Chagall

"A modne sakh, mir hob sikh farvolt shraybn. Un shraybn gor oyf mayn shtamldik mame-loshn [...]" Är de första orden i Bella Chagalls bok Brenendike likht (1945). När jag läste boken i somras var det dock i översättning till svenska. En översättning som gjorts via en fransk tolkning... Naturligtvis ville jag läsa lite även på originalspråket och det var faktiskt lätt ordnat! På Internet Archive finns Brenendike likht fritt för alla som vill läsa! Bilden nedan är framsidan på den svenska utgåvan jag läste först.


Bella Chagall har gett oss en mycket intressant skildring av den barndom och tidiga ungdom hon framlevde på jiddisch. Det är inte en linjär berättelse utan Bella har istället valt en framställning som jag vill beskriva som tematisk. Hon presenterar en samling skeenden kring personer, platser, tidpunkter, väder, ritualer, etc. De utgör inte en tillrättalagd redovisning av hennes liv och som läsare förstår jag att jag inte får 'hela sanningen'. Istället har jag nöjet att delta i de ögonblick i Bellas liv som av olika skäl, ibland banala, förhöjts till något alldeles särskilt.

Det framhålls ofta att Bella främst skrev boken till sin make, Marc Chagall, för att berätta för honom om tiden innan de två kände varandra. Men berättelsen är inte bara ett fördjupande av Bellas och Marcs relation. Bella försöker också minnas och därmed bevara något av livet på jiddisch så som det en gång tedde sig för henne och för många andra. Det är på så vis fråga om en dubbel kärleksförklaring.

Boken innehåller illustrationer av Marc Chagall som tecknade med inspiration av det Bella skrev. Både teckningarna och texten (även i översättning) är poetiska på det viset att drömmen placeras mitt i verkligheten och gränsen, som ju så ofta anses vara knivskarp, mellan sfärerna förlorar betydelse.



Postat av: Linda Gordon

Pressrelease - TEMA: Jiddisch


Dagens ord!

TV (-apparat)  -   [televizor]   - טעלעוויזאָר


Hostu a televizor? – Har du en TV (-apparat)?


På gång under inspelningen 4...

Inspelningen avslutas i soffan om hur framtiden kommer te sig för jiddisch och vilka möjligheter man har att upprätthålla en judisk identitet i Sverige idag. Det är fullt i soffan och det talas om svårigheterna att vara 'öppen' med att man är jude - att man ligger lågt med sin judiska identitet. Men Salomon framhåller också stoltheten han känner över jiddisch. Frågan om religion och kultur är förstås aktuell här. Hur stor roll spelar religionen för judisk identitet? Ida framhåller att det förstås är olika beroende på vem man frågar...

Sedan jag började läsa jiddisch har min syn på judendom förändrats - eller jag kanske förr ska säga kompletteras. Jag kom in i judendomen via religionsvetenskapliga studier vid högskola och universitet. Naturligtvis färgar det min förståelsen av hela kulturen. Sedan jag började läsa jiddisch har andra saker framträtt vid sidan om judendom som religion. Jiddisch kan vara ett högst sekulärt språk vilket har visat mig judendom som exempelvis socialism och film.

När det handlar om en framtid för jiddisch framhålls revitalisering. Ett intressant problem som lyfts i soffan är terminologin. Att kalla jiddisch för modersmål kan skapa begränsningar och en bättre term kanske kan vara kulturspråk...

Bandet har slutat rulla och vi slutar sändningsblogga nu! Glöm inte att se programmet den 2 november!



Postat av: Linda Gordon

Matprat!


Nu puttrar samtal om mat i studion! Jag har skrivit en uppsats om just judisk mat och för inte alltför längesedan lade jag upp ett recept på honungskaka på jiddisch här på bloggen. Men åter till soffan, på bordet har det bullats upp med Matze och Challa och Sharon frågar Susanne varför maten är så viktig inom judendomen och hon menar att maten skapar gemenskap och att det är kring matbordet hela familjen samlas.

Det kommer utan tvekan att komma fler inlägg om just mat här på bloggen i framtiden!



Postat av: Ida Olniansky

På humör för humor!

Ämnet i soffan är nu judisk humor som beskrivs bland annat med termen 'underdog'. Ett drag är att utgå från sig själv och sin 'underdog' position och namn som nämns är Seinfeld (ett klipp med Seinfeld på jiddisch finns i bloggens arkiv) och Woody Allen. Dessutom visas ett klipp från Seinfeld där temat är att medverka i en film av Woody Allen :) Sharon ställer frågan om varför det är så många judar som håller på med humor i USA och gästerna i soffan påpekar de judiska rötter som finns i showbiz och hur det kan kopplas till immigranter från jiddischkulturen. Men det är ju USA... Hur är det i Sverige? Gästerna i soffan menar att Henrik Shyfferts show 'The 90:s' kan ses som typiskt judisk humor...

Och nu dessutom ett stå-uppframträdande! En praktisk form av soffans samtal - se det i programmet om två veckor!



Postat av: Linda Gordon

På gång under inspelningen 3...

Nu är det Lindas tur att ta plats i soffan tillsammans med Salomon med flera. Linda berättar om jiddischklassen och om varför man vill läsa jiddisch och om vem som läser det, svaret är att det finns alla möjliga anledningar och alla möjliga sorters människor på jiddsichkursen :)

Salomon berättar om hur det är att lära ut jiddisch vid universitetet och vad detta innebär för jiddischen. Samtalet fortsätter om vad det innebär för jiddischen att det blev ett minoritetsspråk, vilka resurser som finns för att göra språket levande.

När man är i studion känns det som kasten är väldigt tvära. Nu sitter Chaim, som är rabbin i Stockholm, i soffan och berättar om sitt modersmål jiddisch. Ett inslag klipps in som handlar om hur barnen i familjen också lär sig jiddisch. Han berättar om varför han lärt sina barn jiddisch, och hur viktigt det är för honom.



Postat av: Ida Olniansky

I jiddischstudion

Trots att jag var med i diskussionerna inför erkännandet av de historisk nationella minoriteterna och deras språk vid slutet av 90-talet, så måste jag uppriktigt medge att jag är oerhört positivt överraskad över hur mycket som hänt och som är på gång inom minoriteternas språk och kulturarbete. Det finns en tillförsikt och en entusiasm som är det helt avgörande för att dessa projekt ska leda till framgång.

Jag som skriver heter Lennart Rohdin och är politiskt sakkung, d v s rådgivare, till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, som också är ansvarig minister för den nationella minoritetspolitiken. Det beslut som riksdagen i bred eninghet tog i somras om en reformering av minoritetspolitiken innebär att minoritespolitiken stärks, särskilt i fråga om den revitaliseringsprocess som de nationella minoritetsspråken är i färd med att genomgå.



Gästskribent: Lennart Rohdin

På gång under inspelningen 2...

Bandet rullar vidare och det är klezmerprat i soffan. Nu slår gästerna fast att klezmer kan göra mycket för intresset för jiddisch som språk - att det kan vara en väg in i det. Så tror vi absolut att det kan vara! Vi sjunger gärna själva också och vi har lärt oss mycket genom visorna. I samband med samtalet visas nu också ett inslag från en kör i Stockholm som sjunger på jiddisch och det verkar jätteroligt. Man blir sugen...

Mycket ska få rum inom bandets två timmar och i soffan talas det nu om jiddischens målande karaktär. De som talar jiddisch har möjlighet att använda flera former av samma ord: 'flash' eller 'flashele' är ett av exemplen från soffan. Båda betyder flaska men det blir stor skillnad på färgen på orden.

Nu berättas det om hur det gick till när jiddisch blev officiellt minoritetstpråk i Sverige. En väg som kanske inte så många känner till. Mer information kommer du förstås att få när du ser programmet ;)



Postat av: Linda Gordon och Ida Olniansky

Musikinslag i programmet



Det är flera musikinslag i TEMA:jiddisch. Och vi är båda glada att just nu få höra 'Jidl mitn fidl' med Stahlhammer klezmer! (Ida har tidigare skrivit om filmen med samma namn - kolla bloggens arkiv!) Det svänger!



Postat av: Linda Gordon och Ida Olniansky

På gång under inspelningen 1...

Det händer förstås saker hela tiden under inspelningen! Nu är det ett inslag om I B Singer som berättar om sig själv och sina berätteser och Ida sitter i soffan med Salomon och programledaren Sharon. Singer talar bland annat om hur berättelser funnits runt honom och hur människor i hans närhet berättat och berättat. Jag kan inte låta bli att tänka på vår lärare Salomon Schulmans föreläsningar i jiddisch på universitetet i Lund, eftersom han har en berättande form av undervisning...



Postat av: Linda Gordon

Jiddisch på TV!


Just nu är vi är i Stockholm och medverkar i en inspelning av ett program om jiddisch! Ida har tagit bilden ovan där Linda står och förbereder bloggen innan bandet börjar rulla.

Programmet handlar om jiddisch som minoritetsspråk i Sverige och vi kommer bland annat att berätta om vår blogg. Programmet kommer att sändas i Kunskapskanalen måndagen den 2:e november. Missa inte det!

Vi kommer att blogga under tiden som programmet spelas in och förhoppningsvis kommer det att dyka upp små inlägg då och då :) Förutom att vi båda bloggar om inspelningen kommer vi även att få en gästbloggare om en stund! Så om du är ute och läser på bloggen just nu kan det alltså vara intressant att återvända flera gånger under de kommande två timmarna.



Postat av: Linda Gordon och Ida Olniansky

Mir kumen on - ett tidsdokument

Mir kumen on är något så ovanligt som en film som gestaltar judiskt liv i Polen innan andra världskriget. Filmen gjordes av Aleksander Ford 1936 och den var producerad av den judiska socialistpartiet Bund. Naturligtvis speglar filmen Bunds ideologi och eftersom partiet var i opposition med den rådande makten i Polen var det kanske inte underligt att filmen förbjöds. Den klassades som socialistisk propaganda och även idag skälls den som propagandistisk. Naturligtvis är det lätt att kalla en argumentation där man inte håller med om grundpremisserna för propaganda medan man kallar en annan argumentation för sanning eftersom man håller med i sak... Att avfärda filmen som propaganda tycker jag är fel. Den är ett tidsdokument.

Det finns mycket man kan analysera i filmen men filmens huvudspår byggs kring motpolerna sjukt och friskt - något inte helt ovanligt för tiden. Filmen visar Medemsanatoriet till vilket sjuka barn kommer och blir friska. Men det handlar förstås inte bara om att undkomma den dödliga hostan utan sjukt och friskt kopplas även till olika livsstilar. Den fattiga urbana miljön kopplas till mörker, sjukdom, apati och hopplöshet medan Medemsanatoriet kopplas till ljus, friskhet, bildning och framtidstro.

Filmen tar sin början i staden. Kameran kommer ovan ifrån och tar sig ner på en huvudgata för att sedan leta sig in mellan husen. Filmrutan som visas här till vänster är tagen just från detta avsnitt och visar de tätt stående höga husen som hindrar ljuset från att nå ner till marken. Kamerarörelsen fortsätter vidare genom gränder och ner i ett bohag som ligger i markplan eller källarplan. Där får vi se hur många människor från olika generationer är sammanträngda på en liten yta. Idel mörker...

Ganska snart in i filmen presenteras vi för Medemsanatoriet. Filmrutan till vänster är en del av den presentationen. Den byggs upp genom att kameran rör sig över landskapet, där vi ser öppen himmel och vida skogar, för att sedan stanna på sanatoriet. Det ligger fritt i landskapet, badar i solsken och är riktigt vitt. Idel ljus...

Här finns mat, gemenskap, sång etc och vi följer barnens tillfrisknande och utveckling.

Filmen är fylld med optimism och framåtanda! Eftersom jag ser den från andra sidan andra världskriget känns det märkligt och framför allt mycket sorgligt...

Filmens titel är också namnet på den sång som är filmens musikaliska tema och som barnen på sanatoriet sjunger. För text och musik står Nokhem Yud respektive Yankl Troupianski och text (både med hebreiska bokstäver och transkriberad) hittar du här och om du är intresserad av noterna finner du dem här.

Filmen går att låna på Judiska biblioteket i Stockholm.

För den som snabbt kan åka till Kanada den 25 oktober visas filmen på The Jewish Public Library i Montreal ;)



Postat av: Linda Gordon

Ordspråket

Di zun shaynt likhtiker nokh a regn.

Solen skiner klarare efter ett regn.

Eyn fish, tsvey fish, royter fish, bloyer fish - Dr Seuss

Sholem Berger har översatt barnboken One Fish, Two Fish, Red Fish, Blue Fish som Dr. Seuss skrev på 1960-talet så att den även finns på jiddisch. Den har tidigare översatts till en mängd språk världen över men dock inte till svenska. Tyvärr finns inte boken i översättning till jiddisch att låna i Sverige (den finns på engelska vid tre bibliotek)... Jag fick låna boken av en bekant vid universitetet som i sin tur fått den i present av en bekant i Kanada.

Boken är rikt illustrerad och skriven på vers. En strof har jag särskilt fastnat för: "Iberal, rund arum, modne zakhn umetum." (Överallt, runt omkring, egendomliga saker överallt.) Varje strof är skriven både med hebreiska bokstäver och transkriberat. Transkriberingen följer YIVO:s system och längst bak finns ett schema med alef-beys, hur bokstäverna låter samt hur de transkriberas.

Hela boken är på jiddisch och någon översättning finns inte. Det finns inte heller någon ordlista i boken men trots detta tror jag att det är enkelt att hänga med i texten även om man är nybörjare. Illustrationerna ger en fingervisning om vad stroferna handlar om och eftersom det är en barnbok är det få svåra ord i texten.

Vid några tillfällen stötte jag på saker i texten som gjorde mig osäker på översättningen. Ett sådant exempel var 'bitsikl' (cykel). Jag har tidigare lärt mig två ord för cykel: 'velosiped' och 'rover'. Det är de ord som står i min jiddisch-svenk-jiddisch ordbok. Därför tänkte jag att översättaren bara hade jiddischifierat det engelska ordet 'bicycle'. Men efter att ha slagit även i min english-yiddish-english ordbok visade det sig att 'bitsikl' visst är ett ord på jiddisch. Ordet 'velosiped' finns också med i english-yiddish-english ordboken men inte 'rover'... Summa summarum: Detta var alltså inte ett tecken på slarvig översättning men kan det vara ett tecken på en utveckling mot två olika jiddischar med en variant i Amerika och en annan i Europa?

Jag har inte hittat någon i Sverige som säljer boken men den går förstås att få tag på Internet. Kolla exempelvis på National Yiddish Book Center och deras barnboksavdelning! Där finns också George der naygeriker bättre känd som Nicke Nyfiken i Sverige :)



Postat av: Linda Gordon

Dagens ord!

Eldstad  -   [pripetshik]   -   פּריפּעטשיק


Oifn pripetshik brent a faierl – I eldstaden brinner en liten eld


Sångbok med jiddischsånger

Du vest lebn, du vest libn är en sammanställning av sånger på jiddisch. För sammanställandet står Lennart Kerbel och Peter David och det är Megillaförlaget som är utgivare.

Det 80-talet visor som presenteras i boken är en blandad kompott. Givetvis finns massa folkvisor som jag antar är från tiden i Östeuropa som exempelvis Amol iz geven a maise och Oifn pripetshik. Det finns också många visor som rör flytten/flykten till annan ort och flera som jag direkt kopplar till jiddischkulturen i Amerika såsom Bai mir bistu shein. Förutom dessa klassiker presenteras också ett antal nya jiddischvisor! Det är en av dessa nya visor som fått ge namn åt boken och som ett smakprov kan du läsa texten här på en av Peter Davids nätsidor.

För många är kanske de flesta av visorna i boken bekanta men för mig är de allra flesta nya även om vi lärt oss en handfull visor på de kurser i jiddisch jag läst och läser vid Lunds universitet. Lyckligtvis medföljer en cd till visboken men olyckligtvis är det bara ett 20-tal av visorna som finns på den... Alla visor har dock både noter och ackord så är man en fena på notläsning kan man ändå 'se' melodin.

Tyvärr finns inte Du vest lebn du vest libn att låna på så värst många bibliotek - endast nio bibliotek i landet har den. Numer finns den dock även vid Lunds universitet för dig som har möjlighet att låna där. Om du istället vill köpa boken finns den just nu till ett billigt pris här!

För dem som tycker om att sjunga kan det vara ett utmärkt sätt att lära sig mer jiddisch. Särskilt viktigt för mig är att jag genom att sjunga får tillfälle att forma orden högt på ett sätt som känns naturligt. Att sitta och prata högt på jiddisch för att lära mig tycker jag känns lite genant... Att sjunga för full hals har jag dock inte lika stora problem med :)



Postat av: Linda Gordon

Sagor på jiddisch II

Här kommer nästa saga i Sveriges Radios serie med jiddischsagor.

Denna gång heter sagan Chaneles Shabes och kommer från en samling berättelser om barn som firar judiska helgdagar.

Det blir en alldeles särskild sabbat för Chanele, när hon får följa med föräldrarna och fira den hos mormor och morfar. Hela kvällen blir en upplevelse, med en stämning som nästan tar andan ur henne. Till och med sabbatljusen sjunger för henne så att hon somnar. Det enda som är tråkigt är att det dröjer en hel vecka till nästa gång.

Berättare: Israel Ram

Lyssna på Chaneles Shabes



Postat av: Ida Olniansky

RSS 2.0