Ordspråket

Gelt tsu fardinen is gringer vi tsu halten.

Det är lättare att tjäna pengar än att behålla dem.

Bokstavsomvandlare

För den som vill pröva att skriva med hebreiska bokstäver på sin dator utan att lägga till hebreiskt tangentbord kan besöka denna sida! Här kan man skriva transkriberad jiddisch i rutan och det omvandlas direkt till hebreiska bokstäver.

För oss som bor i Sverige är det dock viktigt att komma ihåg att man måste skriva enligt YIVO:s transkriberingssystem. När man t.ex. vill skriva 'jag' så skriver man helt enkelt 'ikh' så blir det איך ! Fantastiskt!

När det gäller ord med hebreiskt/arameiskt ursprung (d.v.s. de som låter helt annorlunda än de stavas) kan dock inte omvandlaren göra jobbet åt oss. Därför finns en extra funktion: håll ner shifttangenten så kan du skriva hebreiska bokstäver (alef sitter på A, mem på M etc). Det kräver förstås att man från början vet hur dessa ord stavas med hebreiska bokstäver och om man vet det kanske man inte behöver någon omvandlare... :)



Postat av: Linda Gordon

Dagens ord!

Dröm  -  [Kholem]  -   חלום


Iz es a kholem? – Är det en dröm?

Sagor på jiddisch

Di farkishefte pishke, magiska skrinet, är ett projekt som Sveriges Radio hade för något år sedan med berättelser för barn på jiddisch. Den första sagan heter Golem, och berättas av Salomon Schulman.

När Salomon Schulman var liten brukade hans mamma ibland kalla honom ”en oduglig Golem”, halvt på skämt, halvt på allvar. Salomon frågade sin pappa vad en Golem är. Då fick han höra den märkliga legenden om rabbinen i Prag, som tillverkade en människa i lera – en kolossal figur som genom rabbinens magiska kunskaper fick ett slags zombie-aktigt liv och med sin väldiga styrka kunde försvara judarna mot förföljelser. För detta inträffade under den tid då judarna, som så många gånger tidigare i historien, blivit beskyllda för ett fasansfullt brott…

Hör Salomon själv berätta den urgamla nervpirrande sägnen från Prags ghetto.

Lyssna på Golem.




Postat av: Ida Olniansky

Ordspråket

Di oygn zenen greser vi der mogn.

Ögonen är större än magen.

Shana Tova - 5770!

Idag inleds Rosh Hashana, det judiska nyåret, och enligt traditionen äter man granatäpplen, fisk och doppar äpplen i honung. En vanlig efterrätt är honungskaka som symboliserar önskan om ett sött år.

Nedan bjuder jag er på mitt recept på honungskaka, självklart på jiddisch, men även på svenska för er som föredrar det :)


Idas Honik-leykech

350g honik
3 eyer
4 dl veyts-mel
1 teylefel bakn-pulver
1 teylefel tsimring
1-2 teylefel ingber

Shlogt oyf tzusammen der honik un di eyer.
Git tzu dos mel, di bakn-pulver, der tsimring un der ingber, shlogt oyf in gichn tzu a glat gemish.
Bakt untersht inem oivn 175
° far a sho.


Idas Honungskaka

350g honung
3 ägg
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk kanel
1-2 tsk ingefära

Vispa ihop honungen och äggen.
Blanda ner mjölet, bakpulvret, kanelen och ingefäran och vispa snabbt ihop till en jämn smet.
Häll smeten i en bröad form och grädda längst ner i 175° i ca 60 min.





Lycka till och Shana Tova!



Postat av: Ida Olniansky

 



Dagens ord!

Prata, småprata  -  [Shmuesn]  -   שמועסן


Lomir shmuesn a bisl – Låt oss prata lite

Mer jiddischmusik på nätet!

Igår hittade jag en liten musikspelare på nätet som erbjuder blandad musik där lejonparten verkar vara framförd på jiddisch. Surfa in på sidan Shalomania! och aktivera spelaren. Sedan kan man surfa vidare i en ny flik ackompanjerad av Shalomania!'s spelare. Trevligt!



Postat av: Linda Gordon

En något konfys konfrontation med källmaterial...

Under sommaren började jag så smått konfronteras med källmaterial på jiddisch. En av texterna är en gammal text från 1917. Det är fråga om förstasidan ur en liten kristen missionerande tidskrift med målet att nå just en jiddischtalande befolkning. Den handskrivna definitionen av tidskriften någon gjort i nedkanten på sidan lyder: "Protestantisk tidskrift på judetyska".

Ett av flera skäl till att jag började lära mig jiddisch var min ambition att närma mig källmaterial på jiddisch. Från en religionsvetenskaplig utgångspunkt är jag intresserad av indentitetskonstruktioner i skärningspunkterna mellan judiskhet, jiddischhet, kristenhet och svenskhet. Utan källmaterial på jiddisch blir förståelsen för dessa identitetskonstruktioner givetvis haltande och det är därför viktigt att se till VAD som står i dylika texter och jämföra det med VAD som står i texter på svenska.

Så VAD står det då på första sidan av 1917 års oktobernummer? Det är fråga om en dikt med fokus på det nya året. Eftersom det är oktober sluter jag mig till att det är det judiska nyåret som åsyftas. Dikten manar till tilltro till en allsmäktig gud som känner människans svårigheter/bekymmer om morgondagen och att denne gudens nåd, precis som året, är förnyad. En platt första tolkning skulle kunna vara: Gud är den samme men han har en ny agenda så därför bör ni som läser detta bli kristna. Det är ungefär VAD jag väntade mig eftersom jag visste från början att det var en missionerande text.

Något jag inte var beredd på var HUR texten är skriven. När man lär sig jiddisch främst från läroböcker kommer man förstås nära dagens standardiserade jiddisch. Den text jag nu sitter med är inte standardjiddisch och som novis lägger jag förstås märke främst till uppenbara saker såsom stavning. Exempelvis stavar författaren år på tyskt maner: יאהר (jahr) istället för  יאָר (jor). Hur författaren väljer att stava och konstruera meningar säger förstås något både om textens upphovsman och dennes syn på den tilltänkta målgruppen…

 

Till VAD-frågan måste jag alltså lägga HUR-frågan: Vad står i källmaterialet och hur står det? Att känna jiddisch för mig i dessa sammanhang kommer otvivelaktigt vara sammanlänkat med kännedom om språken runt jiddisch…

 

 

 

Postat av: Linda Gordon


Att hälsa på Jiddisch

I jiddisch, liksom i många andra språk, kan man hälsa på varandra på ett flertal olika sätt. Vissa hälsningar används endast vid särskilda tidpunkter, som till exempel till helgdagar. De flesta hälsningarna besvaras med något annat, det vill säga inte som i svenskan, där ett hej besvaras med ett enkelt hej, utan ofta bjuder svaret på något nytt.

Nedan följer några exempel på hälsningsfraser och på hur man besvarar dessa.

Sholem-aleykhem!
besvaras med Aleykhem sholem! och är ungefär likvärdigt med svenskans Goddag.

Gut-jontef! besvaras med Gut jor! och betyder god helg respektive gott år.

Gut-morgn! besvaras även det med Gut jor! och betyder god morgon.

Gut-shabes! besvaras med det samma och betyder god sabbat.

Gutn-ovnt! besvaras med det samma och betyder god kväll/afton.

Med detta, som med det mesta finns det förstås olika variationer. Den hälsningsfras som till exempel jag och Linda använder oss av mest är utan tvekan Sholem-aleykhem, och den fungerar oftast hela dagen. Inte förräns mörkret fallit brukar det kännas aktuellt att använda sig av till exemepel Gutn-ovnt.

Efter denna lilla snabbkurs i hälsningfraser är det bara att ge sig ut och testa sina jiddischkunskaper på omgivningen :)



Postat av: Ida Olniansky



Ordspråket

Beser a guter soyne eyder a shlekhter fraynd.

Bättre en god fiende än en dålig vän.

Väderrapport på jiddisch

Det är inte var dag man kan se vädret på jiddisch och även om väderleksrapporten i sig inte är så aktuell är det nog så lärorikt. Bakom detta lilla inslag står Avrom Saul Muscatel, en australiensisk elev från Mount Scopus Memorial College.

Mycket nöje!





Postat av: Ida Olniansky

Dagens ord!

Klocka  -  [Zeyger]  -   זייגער


Vifl iz der zeyger? – Vad är klockan?

En dag full av glädje - Isaac Bashevis Singer


Ännu en bok av Singer har lyckats kvala in som boktips. Den här gången är det hans självbiografi som handlar om hans barndom i Polen vid 1900-talets början. Denna i likhet med andra böcker av Singer bjuder på en värld av värme och stämnigsfulla miljöer som omsluter en från första stund.

Singer tar oss med på en resa genom jiddischvärldens mystik, tragik och fantasi och vi får ta del av en sedan länge svunnen, men aldrig bortglömd, tid. I boken får vi möta Reb Asher - mjölkutköraren, Reb Itchele och Shprintza. Vi får veta mer om Shosha, Tvätterskan och till och med lite om Kabbalans mysterier.

På Warszawas gator i 1900-talets början...



Postat av: Ida Olniansky

Ordspråket

Perl oyfn haldz – shteyner oyfn harts.


Pärlor runt halsen, stenar på hjärtat.


Google översätter till jiddisch!

Vi har fått tips (tack Johan!) om att Google nu kan översätta till jiddisch. (Här kan du dessutom läsa mer på den intressanta nätsidan judaistik.se där Johan lagt ut lite mer info.) Bra att jiddisch finns med i språkmängden på nätet!

Det är mycket roande att översätta svenska sidor till jiddisch men jag måste höja ett varningens finger för felöversättningar. Detta är förstås inte ett problem som endast rör Googles översättning till jiddisch utan det är ett problem som är generellt för all maskinell översättning.

Problemet med maskinell översättning är att översättningsmaskinen inte i tillräckligt hög grad kan se till helheten av en text. Varje ord har förstås en innebörd som maskinen kan översätta men ibland ändras ett ords betydelse beroende på sammanhang. Detta gör att man inte kan rekomendera Googles översättningsmaskin för oreflekterad språkinlärning.

Ett exempel på problematiken: På svenska kan vi med fördel säga att vi läser vid universitetet och med ordet 'läser' menar vi då studerar. När Google översätter vår blogg till jiddisch uppstår en felöversättning. Ida och jag har skrivit i sidofältet att vi läser vid universitetet och detta översätts till att vi 'leynen' vid universitetet. I jämförelse med de fall jag stött på hittills i mina studier borde det istället bli att vi 'shtudirn' eller 'lernen sikh' vid universitetet... (Det samma händer vid översättning till engelska då vi 'read' vid universitetet.) Google är således inte den bästa jiddischläraren :)

Åt andra hållet fungerar Googles översättningsmotor kanske bättre och kan i alla fall indikera för en läsare vad en sida på jiddisch handlar om. Men ibland blir det alldeles galet! När man översätter Vikipediesidan om Itzik Manger från jiddisch till svenska får man veta att "Han har en klänning i Warszawa..." när det egentligen står "Er hot gevoynt in Varshe..." vilket betyder att han bott i Warszawa. :)

Google-jiddisch spelar en viktig roll genom att påvisa att jiddisch givetvis ska vara med där alla andra språk är med men när man håller på att lära sig språket (som jag) bör funktionen tas med en nypa salt.



Postat av: Linda Gordon

Dagens ord!

Amerika  -   [Amerike]   -   אַמעריקע



Ikh bin gekumen ken Amerike – Jag kom till Amerika


RSS 2.0