Reportage från en chokladfabrik på jiddisch

Majer Lemmel Blecher har, utrustad med jiddisch-svensk ordbok, gett sig ut i ett kyligt Stockholm för att göra ett reportage från en chokladfabrik på jiddisch! Ett fantastiskt roligt initiativ!

En av mina kurskamrater uppmärksammade mig på följande klipp från You Tube (tack Irene!):



I reportaget är det jiddisch som får vara huvudspråket och det som sägs på svenska måste följaktligen förklaras på jiddisch. Ofta är det ju jiddisch som måste förklaras på svenska och för mig är det en rolig upplevelse när det är tvärtom :)



Postat av: Linda Gordon

Olika dialekter på Jiddisch

I likhet med de flesta andra språk finns det även i jiddisch olika dialekter. Man skulle kunna dela in dessa i fyra huvudgrupper:

Litauisk, eller nordostlig jiddisch som talades i Litauen, Vitryssland och nordöstra Polen. En person med litauisk dialekt kallas för Litvak och dialekten för Litvish.

Ukrainsk, eller sydostlig jiddisch som talades i Ukraina, östra Galizien, Rumänien och sydöstra Polen.

Polsk, eller centraljiddisch som talades i området mellan 1939 års tysk-polska gränsen och floderna Wisla och San. Detta inkludera centrala och västra Galizien. En person med denna dialekt kallas för Galitsyaner och dialekten för Poylish.

Västjiddisch som talades i området väster om 1939 års tysk-polska gräns.

Standardjiddisch skiljer sig något från alla dessa dialekter. En Litvak säger: "Klug un greys", en Galitsyaner säger: "Klig un groys" och standardjiddisch säger: "Klug un groys". Vokalljuden i standardjiddisch ligger närmast den nordostliga dialekten men grammatiken liknar mer den sydostliga.

Titta på klippet nedan för ett roligt exempel på hur Litvish och Poylish kan skilja sig åt!

 

 

 

Postat av: Ida Olniansky


Bund - onlineutställningar

YIVO har två onlineutställning om Bund man kan besöka:

The Story of the Jewish Labor Bund, 1897-1997

Here and Now: The Vision of the Jewish Labor Bund in Interwar Poland

Här kan man läsa korta introduktionstexter och titta på en del fotografier som är koplat till Bund. Den övre länken går till en utställning med fokus på Bunds historia. Den undre länken går till en utställning med fokus på Bunds idé om att verka här och nu - doikeyt.



Postat av: Linda Gordon

Nätverk för kunskap om Bund

Algemeyner Yidischer Arbeterbund, eller oftast bara Bund rätt och slätt, är en del av kulturkomplexet jiddisch. När man talar om en sekulär (dvs inte religiös) jiddischkultur är Bund ett givet kapitel. Salomon Schulman uttrycker det så här:

"Bund blåste liv i det judiska proletariatet och skänkte det en stolthet som det tidigare saknat. Förödmjukelserna hade tärt på självkänslan, inte bara från tsarmakten utan även från rabbinatet" (Jiddischland. Bland rabbiner och revolutionärer. 1996 s. 92)

Är man särskilt intresserad av denna del av jiddischkulturen har man möjlighet att surfa in på bundism.net och ta del av detta akademiska nätverk som är vigt åt forskning kring Bund. Här välkomnas olika typer av infallsvinklar som ger kunskap om Bund, både historiskt och ideologiskt.

Man behöver inte vara forskare själv för att läsa artiklar här utan alla som vill har tillgång till informationen.



Postat av: Linda Gordon

Kunskapskanalen - TEMA: Jiddisch

Måndag 2 november 20.00 sänds TEMA: Jiddisch i Kunskapskanalen och programmet går i repris torsdag 5 november 22.00 i samma kanal. Vi var med under inspelningen och bloggade om det som var på gång i studion.

Om du vill läsa våra studioinlägg: klicka på 'Studioinspelning' under rubriken 'Kategorier' i sidofältet!

Pressrelease - TEMA: Jiddisch


Bokstavsomvandlare

För den som vill pröva att skriva med hebreiska bokstäver på sin dator utan att lägga till hebreiskt tangentbord kan besöka denna sida! Här kan man skriva transkriberad jiddisch i rutan och det omvandlas direkt till hebreiska bokstäver.

För oss som bor i Sverige är det dock viktigt att komma ihåg att man måste skriva enligt YIVO:s transkriberingssystem. När man t.ex. vill skriva 'jag' så skriver man helt enkelt 'ikh' så blir det איך ! Fantastiskt!

När det gäller ord med hebreiskt/arameiskt ursprung (d.v.s. de som låter helt annorlunda än de stavas) kan dock inte omvandlaren göra jobbet åt oss. Därför finns en extra funktion: håll ner shifttangenten så kan du skriva hebreiska bokstäver (alef sitter på A, mem på M etc). Det kräver förstås att man från början vet hur dessa ord stavas med hebreiska bokstäver och om man vet det kanske man inte behöver någon omvandlare... :)



Postat av: Linda Gordon

Shana Tova - 5770!

Idag inleds Rosh Hashana, det judiska nyåret, och enligt traditionen äter man granatäpplen, fisk och doppar äpplen i honung. En vanlig efterrätt är honungskaka som symboliserar önskan om ett sött år.

Nedan bjuder jag er på mitt recept på honungskaka, självklart på jiddisch, men även på svenska för er som föredrar det :)


Idas Honik-leykech

350g honik
3 eyer
4 dl veyts-mel
1 teylefel bakn-pulver
1 teylefel tsimring
1-2 teylefel ingber

Shlogt oyf tzusammen der honik un di eyer.
Git tzu dos mel, di bakn-pulver, der tsimring un der ingber, shlogt oyf in gichn tzu a glat gemish.
Bakt untersht inem oivn 175
° far a sho.


Idas Honungskaka

350g honung
3 ägg
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk kanel
1-2 tsk ingefära

Vispa ihop honungen och äggen.
Blanda ner mjölet, bakpulvret, kanelen och ingefäran och vispa snabbt ihop till en jämn smet.
Häll smeten i en bröad form och grädda längst ner i 175° i ca 60 min.





Lycka till och Shana Tova!



Postat av: Ida Olniansky

 



En något konfys konfrontation med källmaterial...

Under sommaren började jag så smått konfronteras med källmaterial på jiddisch. En av texterna är en gammal text från 1917. Det är fråga om förstasidan ur en liten kristen missionerande tidskrift med målet att nå just en jiddischtalande befolkning. Den handskrivna definitionen av tidskriften någon gjort i nedkanten på sidan lyder: "Protestantisk tidskrift på judetyska".

Ett av flera skäl till att jag började lära mig jiddisch var min ambition att närma mig källmaterial på jiddisch. Från en religionsvetenskaplig utgångspunkt är jag intresserad av indentitetskonstruktioner i skärningspunkterna mellan judiskhet, jiddischhet, kristenhet och svenskhet. Utan källmaterial på jiddisch blir förståelsen för dessa identitetskonstruktioner givetvis haltande och det är därför viktigt att se till VAD som står i dylika texter och jämföra det med VAD som står i texter på svenska.

Så VAD står det då på första sidan av 1917 års oktobernummer? Det är fråga om en dikt med fokus på det nya året. Eftersom det är oktober sluter jag mig till att det är det judiska nyåret som åsyftas. Dikten manar till tilltro till en allsmäktig gud som känner människans svårigheter/bekymmer om morgondagen och att denne gudens nåd, precis som året, är förnyad. En platt första tolkning skulle kunna vara: Gud är den samme men han har en ny agenda så därför bör ni som läser detta bli kristna. Det är ungefär VAD jag väntade mig eftersom jag visste från början att det var en missionerande text.

Något jag inte var beredd på var HUR texten är skriven. När man lär sig jiddisch främst från läroböcker kommer man förstås nära dagens standardiserade jiddisch. Den text jag nu sitter med är inte standardjiddisch och som novis lägger jag förstås märke främst till uppenbara saker såsom stavning. Exempelvis stavar författaren år på tyskt maner: יאהר (jahr) istället för  יאָר (jor). Hur författaren väljer att stava och konstruera meningar säger förstås något både om textens upphovsman och dennes syn på den tilltänkta målgruppen…

 

Till VAD-frågan måste jag alltså lägga HUR-frågan: Vad står i källmaterialet och hur står det? Att känna jiddisch för mig i dessa sammanhang kommer otvivelaktigt vara sammanlänkat med kännedom om språken runt jiddisch…

 

 

 

Postat av: Linda Gordon


Att hälsa på Jiddisch

I jiddisch, liksom i många andra språk, kan man hälsa på varandra på ett flertal olika sätt. Vissa hälsningar används endast vid särskilda tidpunkter, som till exempel till helgdagar. De flesta hälsningarna besvaras med något annat, det vill säga inte som i svenskan, där ett hej besvaras med ett enkelt hej, utan ofta bjuder svaret på något nytt.

Nedan följer några exempel på hälsningsfraser och på hur man besvarar dessa.

Sholem-aleykhem!
besvaras med Aleykhem sholem! och är ungefär likvärdigt med svenskans Goddag.

Gut-jontef! besvaras med Gut jor! och betyder god helg respektive gott år.

Gut-morgn! besvaras även det med Gut jor! och betyder god morgon.

Gut-shabes! besvaras med det samma och betyder god sabbat.

Gutn-ovnt! besvaras med det samma och betyder god kväll/afton.

Med detta, som med det mesta finns det förstås olika variationer. Den hälsningsfras som till exempel jag och Linda använder oss av mest är utan tvekan Sholem-aleykhem, och den fungerar oftast hela dagen. Inte förräns mörkret fallit brukar det kännas aktuellt att använda sig av till exemepel Gutn-ovnt.

Efter denna lilla snabbkurs i hälsningfraser är det bara att ge sig ut och testa sina jiddischkunskaper på omgivningen :)



Postat av: Ida Olniansky



Väderrapport på jiddisch

Det är inte var dag man kan se vädret på jiddisch och även om väderleksrapporten i sig inte är så aktuell är det nog så lärorikt. Bakom detta lilla inslag står Avrom Saul Muscatel, en australiensisk elev från Mount Scopus Memorial College.

Mycket nöje!





Postat av: Ida Olniansky

Google översätter till jiddisch!

Vi har fått tips (tack Johan!) om att Google nu kan översätta till jiddisch. (Här kan du dessutom läsa mer på den intressanta nätsidan judaistik.se där Johan lagt ut lite mer info.) Bra att jiddisch finns med i språkmängden på nätet!

Det är mycket roande att översätta svenska sidor till jiddisch men jag måste höja ett varningens finger för felöversättningar. Detta är förstås inte ett problem som endast rör Googles översättning till jiddisch utan det är ett problem som är generellt för all maskinell översättning.

Problemet med maskinell översättning är att översättningsmaskinen inte i tillräckligt hög grad kan se till helheten av en text. Varje ord har förstås en innebörd som maskinen kan översätta men ibland ändras ett ords betydelse beroende på sammanhang. Detta gör att man inte kan rekomendera Googles översättningsmaskin för oreflekterad språkinlärning.

Ett exempel på problematiken: På svenska kan vi med fördel säga att vi läser vid universitetet och med ordet 'läser' menar vi då studerar. När Google översätter vår blogg till jiddisch uppstår en felöversättning. Ida och jag har skrivit i sidofältet att vi läser vid universitetet och detta översätts till att vi 'leynen' vid universitetet. I jämförelse med de fall jag stött på hittills i mina studier borde det istället bli att vi 'shtudirn' eller 'lernen sikh' vid universitetet... (Det samma händer vid översättning till engelska då vi 'read' vid universitetet.) Google är således inte den bästa jiddischläraren :)

Åt andra hållet fungerar Googles översättningsmotor kanske bättre och kan i alla fall indikera för en läsare vad en sida på jiddisch handlar om. Men ibland blir det alldeles galet! När man översätter Vikipediesidan om Itzik Manger från jiddisch till svenska får man veta att "Han har en klänning i Warszawa..." när det egentligen står "Er hot gevoynt in Varshe..." vilket betyder att han bott i Warszawa. :)

Google-jiddisch spelar en viktig roll genom att påvisa att jiddisch givetvis ska vara med där alla andra språk är med men när man håller på att lära sig språket (som jag) bör funktionen tas med en nypa salt.



Postat av: Linda Gordon

...på tal om jiddisch och Amerika

Finns det nåt mer amerikanskt än westernfilmer? Eftersom jag i mitt inlägg om Yiddish Radio Project (se nedan) påvisade möjligheten att se jiddischkulturen i Amerika som en kultur som knyter samman båda kultursfärerna måste jag nu komplicera bilden lite genom ett youtube-klipp:



Hur roande det än kan vara att se en westernfilm på jiddisch kan jag ändå inte bortse från att detta framstår mer som amerikansk kultur 'översatt' till jiddisch...

Tyvärr kunde jag inte hitta information om filmen direkt men återkommer till den när jag gör det.



Postat av: Linda Gordon

Zumerteg...

Sommardagar... Solens strålar försvårar arbete vid skärmen. Sakta men säkert blir dock solljuset svagare och stol och skrivbord söker åter sällskap...



Postat av: Linda Gordon

...att lära sig hebreiska bokstäver

Jag hade inte några förkunskaper när jag började läsa jiddisch hösten 2008. Jo, jag visste att man skrev med hebreiska bokstäver men jag visste inget om dessa bokstäver. Så småningom lärde jag mig att både känna igen deras utseende och ljud. Men något som jag länge tyckte var svårt var att minnas vilken ordning bokstäverna har i det hebreiska alfabetet. Det kan verka mindre viktigt men när man ska slå upp ett jiddisch-ord som man inte kan är det ett arbetsamt företag om man inte kan det hebreiska alfabetet...

Detta klipp har hjälpt både Ida och mig att lära oss de hebreiska bokstävernas ordning:



Nu är detta det hebreiska alfabetet på hebreiska och när man talar jiddisch uttalar man bokstäverna lite annorlunda än vad man gör i denna sång. Trots detta fungerar sången bra för att lära sig bokstävernas ordning så pass bra att man lättare kan slå i ordboken sedan! Möjligen funkar den lite för bra på mig för nuförtiden börjar jag sjunga den i tid och otid :)



Postat av: Linda Gordon

Tankar om transkribering och transnationalitet

All jiddisch skrivs inte med hebreiska bokstäver från höger till vänster. Det är vanligt med transkribering, dvs att man översätter de hebreiska bokstäverna till det alfabet man redan är bekant med. Miriam Weinstein, vars bok Yiddish A Nation of Words ingick i vår tentamen (se nedan), kallar detta för romanisering och tar ställning både för och emot. Hon menar att det är negativt att länken till hebreiskan bryts när bokstäverna byts ut men att det är positivt att språket och dess kulturella innehåll görs tillgängligt för fler. Jag vill lyfta fram en problematik som uppstår när jiddisch transkriberas och där med problematisera själva tillgängliggörandet en smula.

Målet med transkribering torde vara att återskapa de ljudvärden som originalbokstäverna signalerar. Konsekvensen av detta är att det uppstått nationella transkriberingstraditioner och därför stavas jiddisch på olika sätt när man använder latinska bokstäver. Här på bloggen transkriberar vi för närvarande enligt det svenska systemet som återfinns i vår första lärobok, Jiddisch 2000, och i den Jiddisch-svensk-jiddisch-ordbok som finns att tillgå.

Problemet, som jag ser det, ligger i att tillgängliggörandet genom transkribering är så att säga ett nationellt projekt - eller närmare bestämt ett antal olika nationella projekt... Både Jiddisch 2000 och Jiddisch-svensk-jiddisch-ordbok riktar sig givetvis till läsare som talar svenska och tillgängliggör jiddisch på bästa sätt för dem. Men att tillgängliggöra ett språk kan aldrig betyda att det bara ska 'gå in' utan det måste också betyda att det ska kunna 'komma ut'. Att använda jiddisch idag innebär ofta att man sträcker sig långt över nationella gränser och Internet har gjort detta möjligt genom exempelvis e-post. Då är det kanske inte så bra med olika transkriberingstraditioner som förr bildar barriärer än underlättar detta möte...

Om man lär sig det hebreiska alfabetet och kan använda det i datorn så är det ju förstås inga som helst problem ;)



Postat av: Linda Gordon

Jiddisch och datorer…

Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver och från höger till vänster. Detta ställer till lite problem för oss svenskspråkiga datoranvändare med annat alfabet som skrivs från andra hållet... Nu är inte jag super finurlig på datorer men efter att ha prövat mig fram kom jag fram till föjlande med Vista och Word 2007:

För att få datorn att skriva från höger till vänster med hebreiska bokstäver behöver man (1) lägga till hebreisk tangentbordslayout och (2) tillgängliggöra hebreiska som redigeringsspråk för att (3) kunna växla mellan svenska och jiddisch på datorn.

1. Gå in i kontrollpanelen:
a) klicka på nationella inställningar
b) välj fliken tangentbord och språk
c) tryck på knappen byt tangentbord
d) tryck på knappen lägg till... och välj språk i listan (hebreiska + tangentbordslayout + kryssa i den hebreiska du vill ha) och tryck OK

2. Öppna Word:
a) tryck på Office-knappen
b) tryck på knappen word-alternativ
c) välj vanliga alternativ och tryck på knappen språkinställningar
c) välj fliken redigeringsspråk och markera hebreiska (jiddisch finns men stöds bara delvis) i rutan tillgängliga redigeringsspråk och tryck på knappen lägg till

3. Tryck på SV (svenska nere till vänster i aktivitetsfältet (typ vid klockan) och välj HE (hebreiska). Det är här man ändrar mellan språken!

På det hebreiska tangentbordet finns exempelvis bara alef (א) och inte pasech alef (אַ) eller komets alef (אָ). De två senare går att fixa genom att:
a) skriva ett alef och
b) infoga symbol (det vill säga själva pasech- eller komets-tecknet)
Detta är dock tröttsamt att hålla på med i längden och jag rekomenderar att skapa kortkommandon om man ska skriva mycket.

Efter lite (eller ganska mycket) övning har jag lärt mig var de hebreiska bokstäverna sitter på tangentbordet. För att lära mig gjorde jag denna tabell:

q

w

e

r

t

y

u

i

o

p

å

¨

/

'

ק

ר

א

ט

ו

ן

ם

פ

]

[

 

 

kuf

reish

alef

tes

vov

l. nun

shl.mem

fei

 

 

a

s

d

f

g

h

j

k

l

ö

ä

ש

ד

ג

כ

ע

י

ח

ל

ך

ף

,

\

shin

daled

giml

chof

aien

jud

ches

lamed

l.chof

l.fei

 

 

z

x

c

v

b

n

m

,

.

-

 

\

ז

ס

ב

ה

נ

מ

צ

ת

ץ

.

 

 

zaien

samech

beis

hei

nun

mem

tzadik

sof

l.tzadik

 

 




Postat av: Linda Gordon

Är jiddisch ett levande språk?

I slutet av april sände UR ett program om jiddisch i sin programserie I love språk under rubriken Är jiddisch ett levande språk? På sätt och vis framstår frågan som lite märklig… Eftersom jiddisch är ett av våra nationella minoritetsspråk måste väl svaret vara ja? Frågan får inte heller någon framträdande plats i det ca 30 minuter långa programmet även om den enligt mig är intressant. Vad gör ett språk levande egentligen? Om minoritetsspråken ska kunna fortleva måste detta redas ut närmare. Viljan att hålla jiddisch levande kanske inte är tillräckligt utan det kanske måste till en hel del praktiska lösningar, såsom olika samhällsrum där jiddisch kan ta form mitt ibland oss. När jag ser på UR:s program slås jag nämligen av att jiddisch framstår som en främmande fågel i Sverige även om det faktiskt talades jiddisch här redan i slutet av 1700-talet.

 

Klicka på länken ovan och se programmet som erbjuder andra intressanta funderingar kring jiddisch som både språk och kultur!

 

 

 

Postat av: Linda Gordon

Judisk Kulturfestival i Kraków!

Vill du uppleva en fantastisk vecka eller två i sommar. Åk till den judiska kulturfestivalen i Kraków, eller Kroke, som det heter på jiddisch. I år hålls den för nittonde gången, mellan den 27:e juni till den 5:e juli.

Festivalen började en gång i väldigt blygsam skala, men har numera svällt och utvecklats. Det lär vara den största judiska kulturfestivalen i världen.

 

Du kan välja mellan att vara en aktiv eller passiv kulturkonsument - eller varför inte växla mellan bådadera. Aktiv på så sätt, att du kan deltaga i en hel hop av spännande workshops såsom: chassidisk dans, sjunga jiddisch- eller chassidiska sånger, spela trumma, laga judisk mat m.m. För att inte tala om alla guidade rundvandringar, som man ger i denna förut judiska stadsdel “Kazimierz”. Om du vill, kan du åka med på en shtetl-tur, då man besöker fem forna shtetlach i närheten av Kròke.

 

Väljer du att vara en mer passiv deltagare, blir du “matad” med inspirerande föredrag, filmer, utställningar, teater och en otrolig mängd av underbar musik.

Kazimierz är i sig en intressant plats att befinna sig på, fylld av historia och atmosfär. Från att ha varit en ganska sliten och försummad stadsdel, håller man nu på, att med varsam hand, restaurera de vackra, gamla husen. Idag anses det nog litet chict eller hippt att bo här.

 

- Ja, stadsdelen håller på att genomgå en gentrifiering, som på så många andra håll här i världen - på gott och ont. Personligen, tycker jag, att man nästan kan se på husen, att de ropar efter sin forna befolkning, dvs. ättlingar till de som överlevde, vilka man kan förmoda inte var så många.

Granne med Kazimierz ligger floden Wisla - kanske man fångade sin karp här till “gefillte fish” om man inte köpte den på marknaden förstås.

 

Litet kuriosa: “Kändisar” som bott i kvarteret: Heléna Rubinstein, Mordechai Gebirtig, Moses Isserles, Nathan Spira. Vet du inte vilka de är? Bara att slå upp!

 

Ja, åk till Kroke i år och låt dig berikas.

 

Du kan läsa hela festivalprogrammet på: www.jewishfestival.pl

 

 

Gästskribent: Iréne Chmielnik 


Uppslagshjälp via wikipedia - vikipedie

Man kan använda wikipedia och vikipedie som något av en ordbok. Om man söker ett ord på jiddisch kan man söka upp det i den svenska wikin (eller den engelska om man föredrar det) och sedan byta språk till jiddisch.

Här kommer ett exempel:
  1. Du undrar vad häst heter på jiddisch.
  2. Du skriver in ordet häst i sökrutan på svenska wikipedia och trycker 'Gå till' och kommer till sidan om ordet häst.
  3. Du byter nu wiki genom att trycka på jiddisch i kolumnen 'på andra språk' till vänster. Det står skrivet på jiddisch och ser ut så här: ייִדיש
  4. Du är nu på motsvarande sida på jiddisch och ser att häst heter פערד

Här måste man, som du märker, kunna alfabetet för vikipedie är inte transkriberat... פערד  blir blir ferd när man transkriberar det.

Och till sist: På detta vis lyckades jag i efterhand slå upp ordet bakpulver :)


Postat av: Linda Gordon

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0